Svar till Gustav Kasselstrand i hemskolningsfrågan

I senaste avsnittet av Radio Bubbla intervjuades partiledaren för Alternativ för Sverige, Gustav Kasselstrand. En av frågorna som ställdes till honom handlade om hemskolning. Gustav svarade att partiet ännu inte hade någon officiell linje i frågan, och indikerade att han själv inte riktigt hade bestämt sig. Han bjöd upp programmets libertarianska lyssnare till att skriva svar åt honom för att ge vår syn på saken. Här nedan följer ett försök att översiktligt bemöta de farhågor som ett parti som AfS kan tänkas ha i ämnet.

1a. Kommer föräldrarna kunna indoktrinera sina barn med en viss politik eller religion?

Det korta svaret är att ja, men bara om föräldrarnas politik och religion helt överensstämmer med samhällsetablissemangets diton. I så fall kommer inte hemskolningen göra större skada än konventionell utbildning, eftersom statens skolor kommer undervisa enligt samma värdegrund som resten av etablissemanget.

Försöker man indoktrinera barn med något annat kommer de stöta på motstridiga perspektiv så fort de slår på en TV eller öppnar en tidning. Du kan försöka så mycket du vill med att övertyga dina barn om att kreationism är den enda sanna läran – förr eller senare kommer barnen ändå hitta en Youtube-video med Richard Dawkins.

Undantaget skulle väl vara om man uppfostrar sina barn med någon typ av Josef Fritzl-stuk för att hindra dem från att alls ta del av någon kommunikation från omvärlden. Jag skippar utläggningen om libertarianers syn på olämpliga föräldrar och utgår från att AfS tycker Fritzl-föräldrar ska få sina barn omhändertagna av socialtjänsten, och i sådana fall blir ju hemskolningsfrågan inaktuell.

1b. Men tänk om skolan kan göras neutral och balanserad?

Man kan leka med tanken på ett samhälle där skolelever ges en uppsjö av olika perspektiv, inklusive för- och motargument, och att man i så fall kan bli orolig för att hemskolning inte skulle innehålla samma intellektuella mångfald. Realistiskt sett kommer dock en sådan situation bara kunna komma till stånd genom en bredare samhällsförändring. Om både media och politiker fortfarande klamrar sig fast vid dagens perspektiv och narrativ, kommer de knappast tillåta fritt tänkande i skolan. Om den politiska korrektheten å andra sidan släpper sitt grepp om etablissemanget så kommer ju hemskolade barn, precis som jag förklarade ovan, att få del av nya perspektiv varje gång de öppnar en tidning eller en webläsare.

1c. Men muslimerna då?

Om en familj i ett invandrardominerat område väljer att hemskola skulle de mycket väl kunna se till att deras barn aldrig lär sig svenska. Om barnen bara konsumerar t ex arabiskspråkig media är det möjligt att de inte alls får ta del av den åsiktsbredd som vi kommit att förknippa med modern teknologi när den används av de som behärskar både svenska och engelska. En potentiell snabblösning är att hemskolningsrätten begränsas till svenska medborgare, och på längre sikt bör AfS återvandringspolitik göra det hela till ett icke-problem.

Jag vill även poängtera att om muslimska familjer används som svepskäl för att förbjuda hemskolning, så innebär det i praktiken att man använder invandrares beteenden för att ta ifrån svenskar en ganska viktig rättighet. Den vägen borde inte betraktas som attraktiv av ett nationalistiskt parti.

2a. Kan hemskolade barn bli socialt isolerade?

Det finns bättre sätt att lära barn sociala färdigheter än att tvinga dem sitta tysta i en skolbänk. Dels kan vårdnadshavare planera sammankomster och umgänge med andra hemskolade barn på dagarna, och dels kan barnen umgås med skolelever på eftermiddagar och helger, när eleverna slutat skolan för dagen/veckan. Rent krasst finns det dessutom inget som hindrar hemskolande föräldrar från att sätta sina barn på fritids.

Nu kanske ni undrar vad vitsen är att hemskola om man ändå sätter ungarna på fritids, men jag har jobbat några år både på fritids och i skolan, och kan berätta att skillnaden mellan de två är som natt och dag. Jag hoppar över den principiella utläggningen och sammanfattar det så här: I skolan ska du sitta tyst och stilla, på fritids får du leka fritt. Bland libertarianer kommer man garanterat stöta på avsevärt mindre motstånd mot fritids än mot skolan.

2b. Men tänk om en förälder vill isolera sina barn?

Att socialt handikappa ett barn är inte så svårt. Se till att kritisera dem ofta, helst för saker de inte kan rå för eller rent av för saker de inte ens gjort, och lär aldrig ut några sociala färdigheter. De kommer att bli socialt isolerade även om de så tillbringar ett årtionde i skolan.

Sannolikheten att ett sådant föräldrapar skulle vara tillräckligt engagerade för att hemskola måste vi betrakta som ganska låg. En utmärkande egenskap bland dåliga föräldrar är att de sällan bryr sig, så det troligaste är att de kommer skicka barnen till skolan av ren slentrian.

Vi kan förstås föreställa oss en riktig sadistförälder som håller barnen hemma bara för att kunna vara elak mot dem, men i så fall börjar vi återigen komma in på det område där det kan bli aktuellt att koppla in socialtjänst.

För rutinkontroller finns förstås också fler instanser än socialtjänsten att tillgå. Som libertarian är jag inget fan av statliga hembesök, men om priset för att få hemskola vore att en tjänsteman från skolverket kommer och knackar på ett par gånger om året så vore det fortfarande en förbättring jämfört med dagens situation.

2c. Tänk om en välmenande förälder kontrollerar vilka barnet umgås med?

Finns det någon mer lämpad än en välmenande förälder att avgöra vilka deras barn umgås med? I skolan avgörs klassuppdelningen av en byråkrat som inte ens vet vilka barnen är. En välmenande förälder kommer lyssna på sina barn, och om de inte trivs i sin umgängeskrets kommer en god förälder givetvis försöka hitta sätt att förbättra deras situation. Vet ni vad skolpersonal gör när eleverna inte trivs i sin umgängeskrets? Ingenting.

3. I vuxenlivet måste man jobba med människor man inte gillar!

Nej, det måste man inte alls. Tycker man att den sociala miljön på sin arbetsplats är ohållbar går det bra att säga upp sig. Oftast behöver man dock inte vara så drastisk – blotta möjligheten för de anställda att säga upp sig skapar starka incitament för chefen att lägga fram lösningar som gör att så många som möjligt är beredda att jobba kvar.

I mitt yrkesliv har jag aldrig träffat människor jag ogillat lika mycket som vissa av mina klasskamrater från grundskolan. En kollega kom nära – det var en muslimsk man som uppförde sig olämpligt mot sina kvinnliga kolleger, men han blev uppsagd tämligen omgående. Den möjligheten skapar förstås också incitament för medarbetare att behandla varandra med respekt.

I ett system där skolplikten är total slås de mekanismenerna ut. Jag vet inte hur AfS ser på att relegera problematiska elever, men om alla elever måste gå i skolan kommer problembarn ständigt kunna bollas från den ena skolan till den andra. En problematisk arbetstagare som blir av med jobbet måste skärpa sig för att kunna få ett nytt, men en problematisk elev vet att han ständigt kommer ha en ny chans. När föräldrar inte kan ta en elev ur skolan för att barnet vantrivs, försämras skolans incitament att skapa en dräglig arbetsmiljö för barnen.

Det finns med andra ord anledningar till att mobbning är mycket vanligare inom skolan än inom yrkeslivet.

4. Behandlar inte hemskolning bara ett symtom, istället för grundproblemet?

I vissa fall kan det vara så, men so what? Får man magen uppskuren i en bilolycka så kommer inte smärtstillande göra att såret läker, men du låter inte patienten ligga och lida för det. Om ett barn blir mobbat, indoktrinerat, eller allmänt illa behandlat så är hemskolning en fullt legitim behandling av symtomen tills grundproblemen är lösta.

I många fall behöver hemskolning dock inte alls bara vara ett sätt att behandla ett symtom. Barn är olika, och vissa barn är helt enkelt bättre anpassade för att utbildas i hemmet. Det spelar ingen roll om vi så hade haft världens bästa skola, det hade fortfarande funnits barn som både skulle trivas och lära sig mer genom hemundervisning. Jag har själv arbetat med sådana elever, och i minst ett av fallen fanns det tillochmed önskemål från familjen om att hemskola. I det fallet kan jag kategoriskt säga att hemskolning hade varit den bästa lösningen. Det hade inte varit en quickfix eller en nödlösning, det var helt enkelt det överlägsna alternativet.

Det är svårt att anpassa ett statligt utbildningssystem för alla barn, men att tillåta hemskolning är både enkelt och billigt. För de barn som skulle påverkas av en sådan reform vore de positiva effekterna stora, och med tanke på att prislappen i princip är obefintlig (skolsystemet skulle snarare spara pengar) har jag svårt att komma på någon utbildningspolitisk reform som vore så enkel och så kostnadseffektiv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s