Tio dåliga anledningar att gå i skolan

Det är många som undrar vad vi ska göra för att minska skolken i skolan, och vissa av dem är förnuftiga nog att först fråga sig varför elever skolkar till att börja med. För mig ter sig svaret, åtminstone på den mest basala nivå, ganska uppenbart: Elever skolkar för att de inte tycker lektionerna de skolkar från är värda deras tid. Elever halvsover genom lektioner för att de inte tycker lektionerna är värda deras uppmärksamhet.

Jag tror att eleverna ofta har rätt, men många vuxna har fått för sig att eleverna alltid har fel i detta sammanhang, och att problemet bäst löses genom att vuxenvärlden övertalar eleverna om att dagens skolsystem inte alls slösar bort kopiösa mängder av deras tid. Låt oss skärskåda några av de sämsta argumenten som används för detta ändamål.

1. Kunskap är sin egen belöning
Vad som utgör en belöning är till sin natur subjektivt, och om någon inte upplever en kunskap sin egen belöning så är det inte sin egen belöning. Om elever upplevt skolbokskunskaper som sin egen belöning hade de inte skolkat.

Dessutom kan man lära sig saker medan man skolkar. Givet att man lär sig mer om man är intresserad av det man studerar, så kommer en elev som skolkar från ett tråkigt ämne (fysik, säg) för att istället studera ett intressant ämne (mopedreparation, säg) att lära sig mer genom att skolka än genom att gå i skolan. Om kunskap är sin egen belöning så är många skolkare de som belönas allra mest.

2. Skolutbildning ger avkastning senare i livet
Så varför inte istället lära sig kunskaperna senare i livet? Varför tvinga en tonåring att lära sig något hen inte kommer ha användning av förrän hen fyller 30? Även för kunskaper som kan bli användbara ganska snart efter avslutad gymnasieutbildning så är grundskolan ett alldeles för tidigt tillfälle att tvinga alla lära sig dem. Om du bad en vuxen människa jobba gratis för dig 25 timmar i veckan med löftet att det skulle leda till marginellt högre levnadsstandard om fem eller tio år, tror du hen skulle gå med på det?

Lägg till detta också det faktum att kunskaper är underkastade minnets nycker så inser du snabbt att det inte bara är egalt om man lär sig något många år i förväg eller direkt när man behöver det, utan direkt dåligt att lära sig kunskaper innan man behöver dem, om man inte råkar vara intresserad av ämnet. Om man ändå glömmer bort det man lär sig i skolan spelar det ingen roll hur viktiga de kunskaperna anses vara – det faktum att de glöms bort innan avslutad skolgång gör inlärningsprocessen till ett slöseri med tid.

3. Man behöver förkunskaper inför högre utbildning

Det är sant att det finns utbildningar på både gymnasier och högskolor, som kräver förkunskaper, men det innebär inte att alla utbildningar kräver samma förkunskaper. En blivande elektriker behöver inte samma förkunskaper som en blivande läkare, en blivande civilingenjör behöver inte samma förkunskaper som en blivande frisör, och en blivande tolk behöver inte samma förkunskaper som en blivande företagsrevisor.

Med tanke på hur både universitet och gymnasier slår larm om att just förkunskaperna ofta är väldigt dåliga hos sina elever verkar det rimligare att låta eleverna själva välja bort ämnen de är ointresserade av, för att kunna ägna mer tid åt inlärning av förkunskaper de faktiskt behöver.

4. Få eller inga ungdomar vet vad de vill bli när de växer upp
Det stämmer visserligen, men jag vågar lova att precis alla (ja, 100%) unga elever har ett hum om vad de inte vill göra i vuxen ålder. Det är förstås viktigt att alla barn får möjlighet att prova på många olika ämnen de kanske inte känner till, men är man 13 år och har avskytt varje minut av kemin man läst de senaste fyra terminerna så finns det faktiskt ingen poäng med att tvingas läsa kemi i sex terminer till. Vet en högstadieelev att hen vill bli akademiker – utan att för den skull ha valt vetenskaplig disciplin ännu – finns det ingen som vinner på att hen måste studera slöjd, teknik, och hemkunskap i tre år till.

Att folk i vuxen ålder kan ändra sig löses bäst genom vuxenutbildning, inte genom att slösa bort skolungdomars tid med lektioner de halvsover igenom.

5. Det är viktigt med allmänbildning
Ja, det är viktigt med allmänbildning, men inte ens i närheten av allt som lärs ut i skolan är allmänbildning. Att kunna tala ett tredje språk flytande är inte allmänbildning. Att kunna göra fågelholkar (träslöjd), sy påsar (syslöjd), beräkna storleken på kaninpopulationer (biologi), bygga broar av glasspinnar (teknik), rita andragradsfunktioner (matematik), rockhistoria (musik), beräkna brytningsvinklar på ljus som träffar vattenytor (fysik), eller rita molekyler med kovalenta bindningar (kemi) är inte heller allmänbildning. Skolan är till bredden fylld med obligatoriska lektionsmoment som inte enligt någon rimlig definition kan betraktas som allmänbildning.

6. Barn måste lära sig disciplin och att göra som auktoritetsfigurer säger åt dem
Dra åt helvete.

7. Skolan skapar samhällsgemenskap

Den trevligaste sortens gemenskap är den som skapas genom frivilligt umgänge. Barn och ungdomar kan lära känna varandra – över klass-, köns-, och kuluturgränser – i Scouterna, hos syföreningen, i bandylaget, eller i de flesta andra delarna av civilsamhället. Vill man att staten ska vara inblandad kan man skicka barnen till fritids.

Att man ser samhällsgemenskap som eftersträvansvärt implicierar inte att man borde gå i skolan. Faktum är att skolsystemet, med sin skolplikt och sin obligatoriska läroplan, är en ganska dålig plats för att skapa gemenskap. För många elever präglas skolan av frustration, depression, mobbing, tristtess, förnedring, eller bara uttråkning. Det här är inte tecken på en blommande gemenskap, det är tecken på social misär.

Hade någon annan samhällsinstitution haft samma sociala problem som skolan hade politiker gått till val på att utplåna den. Jag kan komma att tänka på tre: Getton, värnpliktsarméer, och fängelser. Det första ses som en skam för samhället och något vi fortast möjligt borde eliminiera, det andra är redan avskaffat i de flesta civiliserade länder, och det tredje är något vi använder för att straffa grova brottslingar. Om du försöker övertyga elever om att skolsystemet är en god källa till social gemenskap är det inte konstigt att de skolkar.

8. Man behöver baskunskaper för att kunna söka information på nätet
Baskunskaper som alla behöver kan omöjligt ta mer än ett par års utbildning att lära sig. Grundskolan är nio år. Kom ihåg att det är ganska mycket kunskap som flyter omkring i populärkulturen och som ett normalbegåvat barn borde kunna snappa upp genom kulturell osmos. Ingen som växer upp i Sverige kan uppnå vuxen ålder utan att ha hört talas om Romarriket, DNA, eller solsystemet, oavsett om man gått i skolan eller inte. Vill man nödvändigtvis ha allmän skolplikt kan ju ungarna få lära sig de bredare baskunskaperna i obligatoriska kurser i lågstadiet, för att därefter få välja ämnen själva.

Baskunskaper som främst är nödvändiga inom ett visst ämne kan läras ut till de elever väljer att läsa vidare i det ämnet. Det tar inte fyra år att lära sig om grundläggande biologibegrepp om man inte tänker jobba med biologi, och det tar inte nio år att lära sig baskunskaper i matematik om man inte tänker bli matematiker.

Om skolan bara hade fokuserat på baskunskaper och låtit resten av undervisningen fokusera på sånt eleverna var intresserade av istället för obligatoriska moment som kan ersättas med en Google-sökning så hade det varit en klar förbättring, och skolken hade förmodligen minskat, men nu är inte skolan utformad på det sättet och som resultat blir stora delar av undervisningen ett slöseri med elevernas tid.

9. Grundskolan handlar om att komma in på gymnasiet, och gymnasiet handlar om att bli anställningsbar eller komma in på högskolan
För det första är det här ett logiskt felslut. Elektrikerfirmor hade kunnat utbilda sina egna elektriker, advokatfirmor sina egna advokater, och sjukhus sina egna läkare, men detta är förbjudet. Istället måste man gå centralplanerade utbildningar för att erhålla statligt godkänd examen. Vad det i princip säger är ”om du inte gör som staten säger på tråkiga lektioner kommer staten inte låta dig jobba med eller studera sånt du är intresserad av.” Det är ett hot, inte ett logiskt argument.

För det andra blir den här ståndpunkten väldigt intressant om man betraktar den isolerat. Enligt detta resonemang borde ju elever enbart läsa in så många poäng de behöver, plus lite marginal, för att komma in på önskvärd utbildning eller ta examen, och därefter strunta i alla övriga studier. Betraktat i ett vakuum propagerar denna hållning för mer skolk, inte mindre.

10. Skolan lär dig jobba med människor du inte tycker om
Uppenbarligen inte, med tanke på hur många barn som skolkar, arbetsvägrar, bråkar, eller rent av tar livet av sig. Skolan lär dig möjligtvis att försöka undvika människor du inte tycker om, men det behöver du inte gå i skolan för att lära dig. Vill man bara lära barn att socialisera i allmänhet är det en annan sak, men då kan man lika gärna skicka dem till fritids.

Låt oss dock säga att du försöker övertyga en elev om att inte skolka genom att prata om hur hen måste lära sig jobba med människor hen inte tycker om. Vad händer om klassen får en god gruppdynamik där alla kommer överens? Rimligtvis borde vi i så fall bryta upp skolans klasser och blanda om dem tills de blir konfliktfyllda och dysfunktionella. Varför måste det förresten vara just i skolan man träffar människor man inte tycker om? Man kan ju lika gärna besöka ett kommunfullmäktigemöte.

Dessutom ifrågasätter jag vad för vansinniga arbetsplatser det är folk går till där de avskyr sina arbetskamrater lika mycket som många skolelever föraktar sina klasskompisar. Det låter ju som en helt ohållbar arbetssituation, och hade jag hamnat i en sådan hade min första tanke varit ”hur hittar jag ett nytt jobb” inte ”vilken tur att skolan lärde hata mig själv tillräckligt mycket för att jobba med de här människorna.”

Annonser

3 reaktioner på ”Tio dåliga anledningar att gå i skolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s